antonism

Tjenare. jag sitter här i bohuslän och spelar lite plump vi delar ut korten bordet runt vi leker. emmememmmem jag har relativt långtråkigt och ute på ön totalt övergiven med endast ett kilo mjöl. mitt mål var att spela in musik de här stunderna men jag har hittils inte haft någon ork eller lust att rota fram mitt kreativa sinne för att börja göra storverk. Den här dagen skulle ha varit väldigt sliten om vi inte hade besökt den bästa affären på hela västkusten, Göksäter. världens bästa butik med en massa billig smörja som passar både den misserabla småstadspinglan och den huvudlöst uttråkade Anton. jag köpte hur som helst 30 st pennor för 10 spenn, en kommunistkepa för 5 spenn, 4 kannor spray för 29 spenn styck och lite tutti frutti. bla blö bli, nu orkar jag inte skriva någon mer ointressant skit som ingen mer än jag och kanske 4 andra kommer att läsa, gud vad jag skulle vilja bli en sån där känd bloggare som har en massa läsare och som säkert får mer än 2 kommentarer i halvåret. puss ch kram jättestor gam.

Igår besökte jag två stycken loppisar i min hemstad. Den ena är lokaliserad väldigt nära en pizzeria där ett flertal svenska filmer har spelats in, bl.a Vägen ut (staring Peter Haber) och en utav beckfilmerna (staring Peter Haber) vilket då självklart leder till den alldeles magnifika frågeställningen som lyder : kan det här betyda att Peter Haber har någon sorts oemotståndlig dragning till vår pizzeria eller e det bara en slump att två filmer han deltagit i spelats in i brottby.

 Nu sitter man här igen, har skulder över örorna, ett ben kvar, ingen mat (bortsett från en dassig micro-pirog som ligger under frysen) familjen har övergett en, bilen tjärvar och man börjar saknta men säkert tänka på om nuläget kan bli mycket skitnödigare. JA DET KAN DET! man kan bli täppt i näsan. fy fan! det e den värsta jävla åkomman man kan ha. jag skulle heldre bli släpad bakom en rostig volvo till  Sälen  än att bli täppt i näsan  igen.